Alltså utöver det man redan visste och var beredd på. Här är några saker jag tänkt på.
Att måla naglarna får numera göras i omgångar. Brukar alltid lacka fyra lager, underlack, två lager färg och överlack. Sen Emmie föddes har jag max lyckats måla två lager vid ett tillfälle, de sista två brukar jag ta dagen därpå. Ibland får jag ta det i tre omgångar. Det funkar det också. Jag målar för övrigt inte naglarna lika ofta som innan.
Jag gungar med kroppen när jag hör bebisgråt även om jag inte har Emmie i famnen.
Jag sjunger barnsånger som jag hade glömt bort att jag kunde. Tex Rövarnas visa, Bockarna Bruse och Faster Ingeborg.
Jag och sambon pratar bajs till vardags, hade jag aldrig trott! För ett par veckor sen hade hon gått ett dygn utan att bajsa och vi var lite oroliga. När vi väl hörde det förlösande ljudet i blöjan gjorde vi high five och skrattade :)
Sambon får numera bara en bråkdel så många pussar som Emmie får per dag.
Jag har först nu förstått hur stark kärleken till ett barn verkligen är och därmed hur förälskad min mamma måste ha varit i mig när jag föddes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar