Vår tvåårsdag närmade sig (26/6) och jag kände att jag ville göra något extra för att fira den. Ungefär två veckor innan började jag fundera på att fria. Egentligen har jag alltid varit tjejen som vill bli friad till, liksom många andra tjejer, men samtidigt är jag mån om att leva jämlikt och tycker inte man ska förvänta sig att mannen ska ställa frågan (hade sambon hunnit före hade jag dock blivit jättelycklig!). Efter många olika tankar och funderingar bestämde jag mig. Jo, jag skulle minsann fria! Men hur? Jag ville att det skulle vara på riktigt, ett överraskningsfrieri med mycket kärlek. Jag började med att övertala honom att vi skulle åka iväg någonstans för att fira tvåårsdagen. Det var en tisdag och kanske inte jättepassande med våra jobb för jag sa till honom att han var tvungen att komma hem tidigare på tisdagen och fick börja jobba tidigast vid lunch på onsdagen. Men det löste sig. Vart skulle vi då åka? Jag ville att det skulle vara nåt speciellt ställe, inte bara ett "fint" hotell. Så jag googlade och sökte runt för fullt för att hitta ett charmigt, unikt ställe inte alltför långt från Halmstad. Till sist hittade jag Pio Country Club bara nån mil hemifrån. Det krävdes ytterligare lite övertalning då det kostade en slant, jag kunde ju inte gärna säga "Jag ska fria till dig så det måste vara speciellt!" men jag tänkte tanken flera gånger :)
Själva frieriet då? Jo, jag skrev ihop en text/dikt till honom där jag beskrev min kärlek och ramade in den. Slog in den för att ge som present, det är ju inte något konstigt att uppvakta med present på årsdagen. Det hade jag förberett några dagar innan. På själva årsdagen/frieridagen åkte jag hem nån timme innan sambon väntades hem för att hinna fixa rosor. Jag köpte 10 rosor men bad floristen att göra en bukett av sju och ge mig tre lösa. Blomsterspråket säger att sju rosor betyder "Jag älskar dig" och tio rosor betyder "Vill du gifta dig med mig?". Buketten med sju rosor satte jag i en vas på köksbordet som han skulle få se när han kom hem, innan vi skulle åka iväg. Och de andra tre rosorna packade jag försiktigt ner i väskan ihop med en vas och gömde under mina kläder. När han kom hem såg han buketten med rosor och fick genast dåligt samvete för att han inte köpt några blommor till mig. Han sa det om och om igen, att han inte hade hunnit fastän att han hade tänkt. Men vi skulle ju ändå åka iväg lite lyxigt sådär mitt i veckan resonerade han. Mig spelade det ingen roll, jag skulle ju fria och det var ju därför jag ordnat med rosorna. Men det kunde jag ju inte säga!
Vi kom fram till Pio Country Club, ett oerhört charmigt ställe med en unik atmosfär. Det var bara vi där till en början och från att ha varit lite stressade varvade vi ner nästan omedelbart. Av 14 olika rum hade jag bokat rummet Lovers. Det var så rätt! Efter lite eftermiddagstilltugg och en promenad tog vi ett härligt bad i det läckra badrummet och efteråt låg vi och slappade lite på rummet innan vi skulle ner och äta trerätters. Då var det dags! Jag sa till sambon att han skulle få en present och han kände sig återigen lite dum för att han inte köpt något till mig. Han kände på paketet och trodde att jag ramat in ett foto på oss två men blev ganska paff när han fick fram den inramade kärleksdikten. Han blev väldigt rörd och sa att det var otroligt fint skrivet. Nu började jag bli lite nervös, det kändes väldigt pirrigt i magen. Jag tog fram de tre rosorna och då utspelar sig följande:
- Du vet den där buketten du fick hemma förut, tänkte du på hur många rosor det var?
- Njae..., svarar han.
- Det var sju, säger jag. Och det är blomsterspråket och betyder "Jag älskar dig".
Jag fortsätter:
- Den buketten var inte riktigt komplett, här får du tre rosor till. Vet du vad det betyder?
- Njae..., svarar han igen. Märker att han blir lite fundersam.
- Det är blomsterspråket och betyder "Vill du gifta dig med mig?"
Jag tittar på honom för att se om han reagerar. Jag tillägger:
- Och det är det jag frågar dig nu: "Vill du gifta dig med mig?"
Och det första han då säger är:
- Det är ju jag som ska ställa den frågan..?
Lite konfunderad över hans svar och något irriterad över att det inte går enligt (mitt i huvud redan planerade) manus säger jag då:
- Men nu är det jag som ställer frågan, vad svarar du på den?
- Ja, jo, det vill jag! fick jag äntligen till svar från en chockad sambo.
Och sen frågade jag honom flera gånger till för att vara på den säkra sidan. Både då, senare på kvällen och dagen därpå, haha.
Jag friade utan ringar men fick förklara att detta innebar att vi nu var förlovade även utan ringar. Det hade han inte förstått! Vi var förlovade och ringlösa i exakt en månad. Det tog ett tag innan vi hittade de perfekta ringarna och vi hämtade dem den 26/7 och sen dess har vi varit ringmärkta.
Vistelsen på Pio CC och hela frieriet var fantastisk! Jag kan rekommendera båda :) Det är en häftig känsla att fria och det var väldigt roligt att planera det. Även om det inte var det mest storslagna frieriet i historien var det stort för mig och det blev precis så speciellt som jag hade tänkt mig, sånär som på hans första svar på frågan.
Jag tittar på honom för att se om han reagerar. Jag tillägger:
- Och det är det jag frågar dig nu: "Vill du gifta dig med mig?"
Och det första han då säger är:
- Det är ju jag som ska ställa den frågan..?
Lite konfunderad över hans svar och något irriterad över att det inte går enligt (mitt i huvud redan planerade) manus säger jag då:
- Men nu är det jag som ställer frågan, vad svarar du på den?
- Ja, jo, det vill jag! fick jag äntligen till svar från en chockad sambo.
Och sen frågade jag honom flera gånger till för att vara på den säkra sidan. Både då, senare på kvällen och dagen därpå, haha.
Jag friade utan ringar men fick förklara att detta innebar att vi nu var förlovade även utan ringar. Det hade han inte förstått! Vi var förlovade och ringlösa i exakt en månad. Det tog ett tag innan vi hittade de perfekta ringarna och vi hämtade dem den 26/7 och sen dess har vi varit ringmärkta.
Himla vackert Helena du var tuff som tordes fixa allt detta.
SvaraRaderaDet skulle jag aldrig göra så jag förblir nog ogift för jag tror aldrig din bror fixar det. Han kan inte riktigt det där med romantik det är inte hans grej riktigt.
Kram på er
Kul att få läsa hur det gick till när ni blev ringmärkta.
Kära svägerska, var inte så envis! Våga fria när han minst anar det :)
SvaraRadera