Efter en härlig helg i Göteborg kom jag till Halmstad med tåget och gick för att ta min cykel och cykla hem. Bara det att cykeln inte stod där jag ställde den. Jag funderade en kort stund på om jag hade fått hjärnsläpp, ställde jag den någon annanstans? Jag kollade runt överallt men insåg snart att min cykel var stulen. Jag blev både arg och ledsen och började gå hem.
Varför tar någon det som är MITT? Varför finns det människor som inte kan skilja på mitt och ditt? Jag använder cykeln varje dag när jag cyklar till tåget och även när jag ska till gymet eller affären. Senast förra helgen tog jag och en kompis en cykeltur till Steninge, 2 mil norr om Halmstad. Min cykel är jätteviktig för mig!
Jag letade rätt på inköpskvittot och ringde polisen för att anmäla cykelstölden. Kunde uppge ramnr och modell vilket såklart är bra men jag tvivlar på att jag får tillbaka den. Idag får jag ta och ringa försäkringsbolaget och se om det kan tänkas bli någon ersättning. Cykeln var sex år och om jag åker på självrisk blir det väl inget däremellan.
Nu blir det till att köpa ny cykel, fast jag kanske ska kolla på Blocket och köpa mig en bättre begagnad istället.
Det här var min cykel, en grå Nishiki. Det enda jag har kvar nu är nyckeln till bygellåset.
Sitter också är förbannad! Så onödigt!
SvaraRadera