Min ring

Äntligen kan jag ha min förlovningsring på mig igen! Jag trodde att jag skulle kunna ha den direkt efter förlossningen men där hade jag fel. För exakt två veckor sen hade jag på mig den utan problem men dagen efter var fingret för tjockt igen. Har provat ringen lite då och då och kunnat konstatera att ringfingret blivit väldigt rött. Nu hoppas jag klara mig från bakslag igen. Vill ha ringen på fingret och inte i en kedja runt halsen. 

Husbeslut nära

Jag och sambon har sakta men säkert jobbat oss ner till två hustillverkare. Det är ett otroligt stort beslut då det handlar om så mycket pengar. Nya frågor och tankar dyker upp hela tiden. De två som det nu står mellan ligger på ungefär samma prisnivå och det handlar ju inte om tusenlappar när vi ska ta vårt beslut. Det är känslan och vad vi får för våra pengar. Jag är lite mer för den ena hustillverkaren och sambon mer för den andra. Därför har vi stått och stampat ett tag men nu har vi bestämt oss för att komma fram till beslut idag, ikväll. Vi bara måste bestämma oss. Såhär ser det ut på vårt köksbord just nu.

Jag och mamma är kärlek

När vi var i New York i somras köpte vi två bodies på Baby Gap, en helt egen butik för babykläder. Så mycket fina kläder! Det fanns dock inte mycket som var neutralt men en mamma-body och en motsvarande för pappa köpte vi. Men den för pappa köpte vi i en större storlek, 3-6 månader (ja, de har konstigt storlekssystem där), så den kan hon inte ha på ett tag. Med facit i hand borde vi ju köpt pappa-bodyn i den första storleken så att hon kunde haft den på sig på fars dag istället.

Vi har lyckats se hennes leende några få gånger men på bild ser hon lite skeptisk ut. Hoppas kunna ta gladare bilder snart :)

Sambons första fars dag

Egentligen hade sambon redan fått sin fars dag-present. Den 17 oktober var han med två kompisar (som också blivit pappor i år) på föreställningen Pappan med Henrik Hjelt. Jag och kompisarnas flickvänner hade gått ihop för att överraska dem med en för tidig fars dag-present.

Men idag är det ju faktiskt fars dag och nåt litet ville man ju fixa till honom just idag. Det blev ett inramat foto på mig och Emmie som han ska ha på kontoret. 

Första gympasset

Jag tjuvstartade lite. Dagens planer blev inställda så jag passade på att gå till gymet redan idag. Pumpade ut rejält med mjölk så att Emmie inte skulle riskera bli hungrig innan jag kom hem igen.

Jag har nog aldrig sett framemot träning såhär mycket, inte vad jag kan minnas i alla fall. Fastän jag har ett starkt sug att få komma i gång och komma tillbaka till min tidigare kondition och styrka tvingade jag mig att ta det lite lugnt. Värmde upp 15 min på crosstrainer. Superskönt!

Hade med mig mobilen ifall sambon skulle behöva nå mig och så kan jag ju lyssna på massa go musik på Spotify. Har just nu fått dille på Mauro Scocco. När lyssnade man på honom senast?

Efter träningspasset kände jag mig så himla nöjd och glad. Välbehövlig egentid och nu är jag i gång. 

Som jag skrev igår har jag varit sugen på att basta och idag var det dags. Jag var ensam i bastun (alltid skönast så) och kunde ligga raklång och bara slappa. 

Imorgon ska jag till gymet igen. Alltid lättare på helgen när vi båda är hemma. På veckorna är det ju bara kvällarna som funkar och då ska sambon ofta träna och Emmie är lite grinigare då. Men åtminstone två pass i veckan har jag tänkt hinna med. 

Dags att börja träna

Imorgon lördag är det fem veckor sen förlossningen. De första två veckorna kände jag av en slags träningsvärk "down under" men sen ett par veckor har jag känt mig ganska prima faktiskt. Förutom de X antal extra kilon jag bär omkring på. Senaste veckan har jag tänkt mer och mer på det här med träning. Och då menar jag gymträning och inte bara promenader. Varje dag är jag ute och går med barnvagnen, försöker vara ute och gå minst en timme, ofta blir det mer, men vädret påverkar lite såhär års. Men nu vill jag börja träna på riktigt, svettas och få ta i lite. Jag har googlat på det och överallt står det att man ska vänta minst åtta veckor, till efter man varit på efterkontroll hos barnmorskan på MVC. Jag ska dit den 4 december och det är ju ett tag kvar till dess. Jag mailade min barnmorska på BVC och frågade vad hon tyckte, om jag kunde smyga igång med lite gymträning och vad jag i så fall borde tänka på. Fick ett "pekpinnesvar", att jag inte skulle börja träna förrän tidigaste efter åtta veckor och löpning först efter tre månader. Jag blev väldigt snopen och lite besviken över det svaret. Det måste ju vara individuellt och man måste ju kunna starta lite försiktigt. Jag har ju inte varit på gymet sen i maj tror jag. Mamma tipsade mig då om att maila min barnmorska på MVC som jag tycker är så himla bra. 

Såhär skrev jag:

Jag mår prima och känner mig fullt återställd. Skulle därför vilja komma igång med gymträning så smått. Jag har hört att det bör gå minst åtta veckor innan man börjar träna men är inte det individuellt? Jag har inte tänkt köra på som vanligt, har ju inte tränat på länge så det får ju bli en smygstart. Vad tror du om det? Finns det vissa övningar jag bör undvika eller vissa kroppsdelar som inte får belastas? Barnmorskan på BVC tyckte att jag ska avhålla mig minst åtta veckor från gymet och minst tre mån från löpning. Vill gärna höra din åsikt också. 

Fick ett väldigt bra svar tillbaka utan pekpinnar. Hon ansåg liksom jag att det är individuellt när man kan börja träna och uppmanade mig att börja lite lätt. Hon tyckte att jag ska tänka på att träna axlar och nacke eftersom man ofta blir lite spänd när man sitter och ammar. Jag ska träna bäckenbotten och kan börja träna löpning när jag känner mig redo för det. Tack! säger jag bara!

Idag när jag var ute på promenad gick jag förbi gymet och bad dem starta mitt medlemskap igen från och med söndag. Då ska jag träna! :) Och sen ska jag basta efter det. Sååå sugen jag är på att basta, har varit hela sista veckan faktiskt. Att få nån timme för sig själv ser jag som en bonus. Såklart älskar jag att vara med Emmie men det ska ändå bli lite skönt att få lite egentid. 

Sen jag tränade sist har SATS lanserat en personlig träningsplan som man får fram genom att fylla i uppgifter om sig själv och sina mål med träningen. Mitt huvudmål är att gå ner i vikt, såklart. Har ca 11 kg kvar till vikten jag hade innan jag blev gravid. Vill gärna gå ner dem så fort som möjligt så att jag kommer i mina gamla jeans (är en bit kvar...) och under våren hoppas jag slipa till mig så att jag är lite mer fit för beachen nästa år. 

iPhone 5s

Jag vill ha en ny iPhone. Den jag har nu är en iPhone 4 och jag köpte den i februari 2011 så det är ett tag sen. Efter att man uppgraderat till nytt operativsystem då och då har den blivit allt segare.

Jag har varit i butik och känt och klämt lite på iPhone 5s och en sån ska jag ha. De finns i tre färger och jag vill ha guld. Just nu är alla slut och går inte att få tag på. Guld verkar dessutom vara mest populär för den har extra lång leveranstid. Men jag vill inte ha en annan färg bara för att det går lite fortare, nä, guld ska jag ha! ;)

Har kollat upp olika abonnemang för det jag har idag finns inte längre kvar. Jäkligt synd för det har varit bra, kanske lite väl bra för Tele2 har försökt få mig att byta flera gånger senaste åren. 

Nu erbjuder de ett abonnemang som i och för sig verkar väldigt bra, man ringer och sms/mms:ar gratis men då vi bor i en lägenhet utan vettig mobiltäckning måste vi ändå använda den fasta telefonen hemma. Halebop har annars ett abonnemang med 100 fria samtal och 1000 fria sms/mms för en lägre kostnad. Och det skulle räcka gott och väl som det är nu. MEN... om ca ett år bor vi förhoppningsvis i hus och har förmodligen bra mobiltäckning där. Och då kanske det vore lönt med fria samtal... Hmm, vad ska jag välja? Mobilen är ju slutsåld just nu så jag har lite mer tid att fundera. 

Visst är den snygg? Jag erkänner att jag är en iPhonenörd. Kan inte byta till Android, försökte med jobbmobilen men jag gillar den inte.

Emmie i babysitter

Jag satt och bläddrade i mitt babyalbum och fick syn på den här bilden. Jag var tydligen bara en månad när jag satt i babysitter första gången.

Så jag bestämde mig för att prova låta Emmie sitta i babysittern som vi lånat av lillebror. Och se så bra hon sitter/ligger. 

Dyra babygym

Imorgon den 5 november fyller Emmie 1 månad. Inte så mycket men vi ser att hon utvecklas och hon börjar fokusera blicken mer och mer. Och vi har insett att hon behöver lite mer stimulans än vad hon just nu får. Så vi bestämde oss i helgen för att införskaffa ett babygym och mobil till vagga och skötbord. Tyvärr är det inte speciellt billigt märkte vi. 700 spänn för babygym och 400 för en musikmobil. När vi stod i butiken började vi fundera på att åka till Ullared, där är de ju garanterat mycket billigare. Men eftersom hon är så liten började vi klura på det här med RS-virus som man hört talas om. Vi googlade och ringde sjukvårdsupplysningen och fick uppfattningen att vi inte borde åka dit så vi lät bli. 

Idag var jag med Emmie på läkarundersökning och rådfrågade både barnmorskan och läkaren och båda avrådde mig från att åka till ställen som Gekås nu när hon är så liten. Så det kändes bra att vi inte åkte. 

Men, fortfarande behöver vi ju köpa mobil och gym till henne. Hittade en babybutik i Göteborg där vi har en rabattkupong på 20% och vi ska dit nästa helg så då åker vi till affären och kollar om vi hittar nåt bra där. 

Idag gick jag förbi Babyproffsen här i Halmstad och jag gick in en sväng för att kolla igen. Tänkte att vi nog behöver införskaffa en musikmobil till vaggan redan nu. Vi måste ju tänka på hennes behov och de gosedjur hon har kan hon inte leka med än. Så jag köpte en gullig mobil som jag hoppas ska stimulera henne och underlätta vid läggning. 

Ingenjören är på jobbet men ekonomen fixade det själv! :)

Mina första skor

Mina första skor var röda och säkert typiskt 70-taliga. De är ganska slitna där fram så man kan ju undra om jag kröp mer än jag gick. Jag fick skorna av mina föräldrar för många år sen och har haft dem som prydnad sen dess. Häromdagen fick sambon sina första skor som hans syster hade hittat i nån låda tror jag. De var blåa och är något mindre slitna än mina. Visst är de söta?

Även om Emmie har fått stickade Converse kan vi nog inte klassa dem som hennes första skor. Vi får se vad det blir för nåt nån gång nästa år. Men så här söta är hennes fötter i alla fall.

Och hennes lilla hand.