Tankar och känslor inför igångsättning

Jaha, då ligger man här. Förhoppningsvis sista kvällen hemma utan bebis. Men vi vet inte säkert. Efter den s.k. överburenhetskontrollen imorgon kanske vi blir hemskickade för att istället få komma tillbaka på lördag. Den här förbaskade ovissheten har spelat oss spratt, gång på gång. I fyra veckor har vi varit redo nu, två veckor innan bf och två veckor efter. Det är mentalt påfrestande att få vänta så länge.

Något som känns ledsamt och faktiskt lite av en sorg är att vi har blivit snuvade på "överraskningen". Det här att värkarna kommer helt plötsligt eller att vattnet går. Jag hade föreställt mig att jag och sambon skulle jobba tillsammans med värkarna och ta tiden mellan dem och det skulle bli en så speciell grej för oss två. Att vi sen skulle åka till förlossningen, jag med värkar och sambon körandes försiktigt men ändå så snabbt han vågat. 

Detta var en av mina målbilder (delmål) och en annan har varit att ringa runt till våra närmaste när bebis väl var född och överraska dem. Men nu vet ju alla att det blir bebis i helgen. Visserligen vet de inte om det blir igångsättning imorgon eller på lördag, det vet ju inte ens vi än. Och hur lång tid förlossningen sen tar vet man ju inte heller. Tyvärr är risken för en lång och utdragen förlossning större vid igångsättning så det oroar mig också just nu. 

Såklart är det viktigaste att få en fin och frisk bebis vilket vi hoppas på mer än något annat. Men mina känslor är ändå dessa, jag är besviken över att bli igångsatt. Dessutom har jag nu varit hemma fyra veckor och tappat en del av den energi och gnista jag hade tidigare. Jag sover verkligen inte bra på nätterna och kroppen är oerhört klumpig och obekväm. 

Får se hur det blir med sömn inatt. Jag lär nog vara nervös och tankarna kommer nog snurra ordentligt. 

Det här lär bli mitt sista inlägg innan bebis och jag kan nog lova att nästa inlägg blir mycket mer positivt. Och då utlovas många bilder!

Hos barnmorskan

Idag var jag hos barnmorskan för sista gången (innan bebis)! Vi har bokat in ett möte i december igen, men då ska knodden med. Allt var bra, rent medicinskt, även om hon förstod att jag är  riktigt less på att vara gravid nu. Bokade tid hos förlossningen på fredag och om min kropp är redo blir det igångsättning då, annars på lördag. Men bm sa att det är få som behöver bli igångsatta så vi hoppas att knodden vill träffa sina föräldrar innan fredag.

Om inte annat vore det ju väldigt synd om vi inte fick användning för den här värktimern som jag laddat ner och betalat 7 kr för! ;)

Så jobbigt

Nu är det förbaskat jobbigt att vara gravid. Nu finns det inget positivt kvar, bara jobbigt. Själva bebisen är såklart positiv men graviditeten är enbart påfrestande. 10 dagar över tiden har jag gått nu, det trodde jag faktiskt inte att jag skulle göra. Svärmor fyller 60 idag och som det verkar nu lyckas vi undvika födsel just idag och det är bra! Grattis kära svärmor!

Tvingade mig ut på en promenad men idag var det tyngre än vanligt. Jag går inte vidare fort. Håller nog samma tempo som jag hade de sista kilometrarna på Göteborgsvarvet förra året när jag var helt slut i kroppen. Folk tittar på mig och verkar se att jag känner mig tung och klumpig. 

Nu är det viloläge igen. Mailar hustillverkare och surfar runt för husinspiration för att fördriva tiden. Vi har kontakt med flera olika säljare och ska boka in nya möten men det får vänta lite. Drömmer om vårt nya fina hus (mycket abstrakt än så länge) och tänker att vi ska fira jul där nästa år :) Och då är vi en familj, i hus! Då fattas bara Volvon och vovven. Men vovve kan vi alltid "låna" hem och en Audi kombo är väl också ganska Svensson, eller?

Summa summarum, just nu känns det jobbigt men framtiden känns underbar!

Sista lördagskvällen

Här ligger jag i soffan. Inser att det är sista lördagskvällen utan barn. Nästa lördag är jag sannolikt mamma!

För min del får det gärna bli imorgon men det är väl lika bra att inse att jag kan gå ända till fredag innan jag till sist blir igångsatt. Men jag har läst att det bara är 2-5% som blir det. Så jag tycker nog att jag statistiskt borde få slippa det (tänker jag som ekonom). 

Ett stort problem med att gå över tiden så här är att jag nu har börjat tänka alldeles för mycket. Både på dagar och nätter (när jag ligger vaken och inte kan sova). Jag skrämmer upp mig själv och börjar oroa mig mer än vad jag gjort tidigare. Tänker mycket på smärtan och om allt kommer gå bra, både för mig och vårt lilla barn. 

Längtar och vill att det ska komma i gång men än så länge är det lugnt. Många har börjat höra av sig och frågar om bebis och värkar, dagligen får jag svara "nej, ingen bebis än". Lite jobbigt faktiskt. Alla i min omgivning kommer att få veta när knodden tittat ut. 

Vi fortsätter vänta och hoppas att vi snart kan berätta att vi blivit tre :)

Vem är tjockast?

Jag och sambon, en helt vanlig torsdagskväll på bibblan ;-)

Skötbord - check!

Vi har länge haft det mesta förberett inför bebisens ankomst men skötbord har varit något vi saknat. Dock hade vi spanat in ett som vi ville ha. Kostade 1700 i många nätbutiker men faktiskt "bara" 1300 i en butik här i Halmstad. Men vi spanade på Blocket och hittade just det här skötbordet vi ville ha flera gånger men det ville sig inte riktigt, alltid någon annan som hann före. Igår morse, tidigt en söndag morgon, kollade jag Blocket igen och såg att en ny annons kommit ut på skötbordet. Den hade legat ute typ 25 minuter bara så jag såg min chans. Enda kruxet var att skötbordet fanns i Malmö, typ 12 mil från Halmstad. Men vi bestämde oss för att ringa och vi var först :) Så vi såg det som en utflykt och körde söderut. Priset var jättebra, 500 spänn och nån liten skavank bara.

Det är stort i vårt lilla badrum men då vi bor i en tvåa behöver vi funktionella möbler och det här skötbordet är så praktiskt med två rejäla hyllor och en låda. 

Gick till Panduro och köpte hobbylack för att fixa till hörnet på lådan där lite färg hade flagnat av. Trots att jag målade naglarna imorse tänkte jag att jag inte skulle kladda. Det gick inte riktigt som jag tänkt mig...

Lördagsshopping

En obokad lördag. Trist men också lite skönt. Vill ju inte ha massa inbokat nu. Efter att ha gått igenom alla babykläder vi har (köpt, fått och lånat) kunde jag konstatera att vi behövde några plagg till i strl 50. Så vi tog en sväng på stan och köpte lite kläder på Lindex. Så neutralt som möjligt, halvtrist men vår bebis kommer bli så fin i dessa plagg. När bebis är född och vi vet vad det blir kan vi  köpa lite mer pojk eller flick. Även om jag inte tänker mig värsta blå eller rosa garderoben precis.

Tog även en runda inom bokhandeln. Jag blev så sugen på att köpa en ny bok och jag slog till på Martin Melins polisroman Status 12 som jag hört mycket gott om. 

Läser hans blogg och gillar den och där har han skrivit mycket om arbetet med boken. Han uppmuntrar också till att gynna bokhandlarna och inte alltid köpa på nätet och det var precis så jag tänkte idag. Jag brukar annars alltid köpa böcker på Adlibris om jag inte väljer att låna på bibblan. Så jag kände att jag gjorde en bra gärning när jag köpte boken idag. Och förhoppningsvis är boken såpass bra att väntans tider går lite fortare. 

En dag kvar?

Idag är det dagen innan bf. Så nära vi är nu. I våras kändes september jättelångt bort och nu är vi här. Hade aldrig kunnat tro att det skulle kännas såhär tungt och segt på slutet. Jag hade tänkt hålla i gång dessa lediga dagar men orken tryter ordentligt. Har inte gjort så mycket som jag egentligen vill. Vad jag vill och vad kroppen orkar är två olika saker.

Idag på morgonen var vi på Mvc på en (förhoppningsvis) sista kontroll. Allt är fortsatt bra. Fick en ny tid den 1 oktober ifall bebis inte tittat ut. Och isf får jag tid på sjukhuset fredagen den 4 oktober, två veckor efter bf alltså. Det hoppas vi inte ska behövas!

Här ligger jag i sängen och slöar :) Dagen blir nog ungefär som följer; slappar framför tv:n ett par timmar på fm, kort promenad i stan, handla lite på Hemköp, sova middag, läsa lite, ringer sambon och kollar läget, ser Bachelor 16.05 och sen kommer sambon hem lite senare och idag ska jag fixa middag, det blir renskav med potatismos. Och kanske, bara kanske, ska jag ta och baka något gott. 

Jag har gått upp 22 kilo och det är inte utan att det känns. Längtar efter bebis såklart men också efter att få tillbaka min kropp för mig själv. Att få ork och energi tillbaka och att gå ner i vikt. Det lär väl ta ett tag innan man kan använda alla sina gamla kläder men det är något jag ska jobba för. Har fryst gymkortet oktober ut och hoppas kunna börja träna så smått i november. Nån timme hemifrån ska väl funka ett par kvällar i veckan. Sen ska jag satsa på promenader för mig och lill*n. 

Men först ska lill*en ut och vi säger varje dag "tänk, imorgon kanske vi är föräldrar"!

Höstfint på balkongen

Ytterligare en aktivitet i väntan är att plantera ljung. Sommarblommorna hade gjort sitt för länge sen och häromdagen kom vi till skott och köpte hem lite ljung. Och nu har jag äntligen fått planterat dem. Vi har trivsamt nog en balkong som vi kan använda en stor del av året. Så jag tror nog att vi kommer ha glädje av den ett bra tag till, innan riktiga höst/vintern slår till. Därför känns det lite kul att ha fint där även fastän sommaren nu är över. 

Sambon ville gärna ha lite mer belysning på balkongen så han köpte solcellslampor på Clas Ohlson igår. Vet inte om jag tycker det är så snyggt i det här sammanhanget men kanske blir det fint på kvällen. 

Dagens höjdpunkt

Det blev som jag trodde. Bion idag blev dagens höjdpunkt! Jag har aldrig varit ett fan av jazz och har egentligen inte känt till så mycket om Monica Zetterlund. Men jag var ändå sugen på att se filmen som jag hört så gott om. Och det nya stjärnskottet Edda Magnason var verkligen fenomenal! Likaså Kjell Bergqvist, som han oftast är.

Sminkade mig och gjorde mig lite fin för att känna mig lite piffig. 

Vår fina bio i Halmstad, bara några minuters promenad hemifrån.

Är det bio så är det bio och då vill jag ha popcorn!

Vi var inte många i salongen denna premiärdag men så var ju klockan bara 14.50. 

En lustig sak i filmen var när Monica för andra gången åker till New York. Den gula taxin stannar utanför New Yorker Hotel där vi bodde i juni! Hon går in i lobbyn som ser likadan ut som för några månader sen. Riktigt kul att se!

Jag kan inte annat än att verkligen rekommendera den här filmen. Jag hade läst nånstans att man skulle ha med sig näsdukar, och fasen vad jag ångrade att jag inte hade det!