Illamående och lycka

Nu ska jag berätta varför jag varit så dålig på att blogga i sommar. Jag har nämligen en inneboende i min mage som ställt till det för mig. Jajamensan, vi väntar barn! Jag är överlycklig över att vara gravid igen och att kunna ge Emmie ett syskon men känslan har inte varit översvallande under juli då jag mått som sämst. Nu är det värsta över men jag har fortfarande problem med illamående, brist på aptit och därmed ork. Faktum är att jag gått ner i vikt när jag "borde" gått upp. Men magen har vuxit ändå, den är mycket större nu än vid motsvarande vecka förra graviditeten. En kollega blev jätteförvånad över att jag "bara" är i v 13. 

Min mage denna morgon, v 13.

Efter drygt halva semestern gav jag upp och gick till läkaren som sjukskrev mig på heltid. Men den här veckan har jag börjat jobba igen, dock endast på halvtid. Jag hoppas och tror att det är bättre nästa vecka och då ska jag jobba på som vanligt igen. Till råga på allt har jag fått en retlig förkylning nu som får mig att tappa mer ork. Men det är väl bara några dagar sen är den borta. 

Folk har klagat på vädret den här sommaren. Det har inte berört mig så mycket, jag har ändå varit mycket inne och då främst i sängen eller soffan. Semestern blev inte riktigt som planerat. Vi hade hoppats kunna greja lite med huset och även åka iväg på utflykter och annat kul. Men sambon har fått rodda med det mesta här hemma och vi har inte kunnat göra så mycket skoj tillsammans hela familjen. När han jobbade två veckor i mitten av juli fick jag en del hjälp av svärmor att passa Emmie. Så tacksamt! Hon hade det mycket bättre där än hos mig då jag mest låg i sängen och inte orkade nånting. 

Det har såklart funnits ljusglimtar under sommaren. Första veckan i juli var det bara jobbigt på förmiddagarna så när vi var i Göteborg hann vi med lite skoj på eftermiddagarna. Under sommaren har vi haft en hel del besök här hemma, många har velat komma och se hur vi har det vilket såklart är kul. Vi har då fått berätta att vi väntar barn för att folk ska förstå varför jag helt plötsligt går och lägger mig när vi har gäster. 

Som tur är har vi Mallis kvar! Den resan har jag tänkt mycket på när jag legat och mått dåligt. Det hade känts väldigt tungt att inte ha något kul att se framemot i höst när i princip hela semestern gått till spillo. Nu är det bara att hoppas att resten av graviditeten blir så strålande som den var förra gången.