Inflyttning

Igår, fredag, gick flyttlasset. Både mina och sambons föräldrar var med och hjälpte till, likaså hans båda systrar. Jag kan inte nog tacka alla för hjälpen! Att det skulle krävas sex lass (med stort släp) fram och tillbaka till lägenheten hade vi aldrig kunnat tro. Vid 21-tiden var vi klara och helt slut. Den som sett hur mycket vi lastat in i huset skulle aldrig kunnat tro att vi bott i en tvåa på 68 kvadrat.

Tyvärr var det nåt tjing på värmepumpen igår så det kom en kille och kollade på den. Vi hade ca 17 grader i huset och det var kallt på golvet. Vi fick veta att det tar ett par dagar för plattan att bli varm och golvvärmen att komma igång. Emmie fick sova med extra mycket kläder och även jag sov med lite kläder på. Sambon åkte och köpte ved imorse så att vi kunde elda. Bortsett från att vi behövde lite extra värme var det väldigt mysigt att sätta en brasa i sitt eget hem. Den gav god värme och senare under dagen kom den riktiga värmen igång ordentligt så nu är det som det ska vara.

Idag har vi förutom braskaminen invigt diskmaskin och spis. Att diska i maskin är en sån lyx för oss att bara den som i flera år diskat för hand kan förstå. Vi har monterat möbler, plockat bland kartonger, satt upp lampor, lekt med Emmie och mycket mer. Men tempot idag har varit mycket lugnare så det har varit en riktigt skön dag.

Lunchpaus mitt i flytten. 

Utsikt från köksfönstret. 

Pizzatajm på kvällen.

Första morgonen innan Emmie vaknat. 

Matplats och kök i oordning.

I vårt stora badrum har vi inga frostade fönster än, fick täcka för med några av Emmies böcker så länge.

Här är jag i vårt underbara badrum.

Nu försöker vi smälta att vi bor i det här underbara huset nu. Att vi äntligen är framme! Som vi har längtat och väntat. Det är drygt två år sedan vi anmälde intresse till tomt i det här området och det är 1,5 år sedan som vi fick tomt. Innan dess sökte vi efter hus på Hemnet utan att hitta något intressant. Sen är det ju så att vi alltid haft drömmen att bygga vårt eget och den drömmen har alltså nu gått i uppfyllelse. Känslan att få flytta in i vårt eget hus är magisk. Helt obeskrivbar! Vi närmar oss de 40 och har bott i lägenhet i så många år. Nu senast i en tvåa på 68 kvadrat med en ett-åring. Nu flyttar vi in i ett hus som är nästan tre gånger så stort. Och jag känner att jag har hittat hem! Jag är så lycklig över att ha kommit hit! Detta är inte bara en plats där jag bor och har min adress. Det här är mitt HEM där jag lever och ÄR.  

Jag har svårt att beskriva mina känslor på ett bra sätt. Jag kommer att fortsätta blogga om detta och lägga ut fler bilder och berätta massa mer om vårt nya liv i hus.