När jag nattade Emmie ikväll berättade jag för henne om mammas morfar som nyligen dött. Senare den här veckan ska vi åka till Göteborg på begravning och jag ville försöka prata och förbereda Emmie på vad det handlar om. Jag frågade om hon kom ihåg mammas morfar och pratade lite om honom. Hon nickade på allt jag sa så jag hoppas hon förstod vem jag menade. (Vill såklart inte att hon ska tänka på sin egen morfar.) Jag sa att han nu är död och inte finns längre, att han var väldigt gammal. På torsdag ska vi säga hejdå till honom i kyrkan. Jag var noga med att fånga upp henne mellan allt jag sa och det kändes som att det funkade väldigt bra. Jag frågade om hon ville säga hejdå och det ville hon. Jag berättade att vi ska sjunga i kyrkan precis som vi gjorde på Nellies dop. Och att det kommer finnas en låda med massa blommor på. Många fina blommor. Och att hon skulle få en egen blomma att lägga på lådan, precis som mamma och pappa ska göra. Jag frågade om hon ville det och jodå, det ville hon. Jag ska prata med henne lite mer under veckan men det här var en väldigt bra start. Jag vill inte göra det till en stor grej för henne för då tror jag hon börjar tänka mer och kan tycka det känns lite läskigt.
Jag och barnen ska stanna kvar hos mina föräldrar några dagar så vi har inte möjlighet att ordna med barnvakt till Emmie. Jag tror att det kommer funka bra med henne i kyrkan så jag är inte orolig.