Jag pendlar mellan Halmstad och Varberg nästan varje dag. Det är helt ofrivilligt då jag från början pendlade till Falkenberg men förra sommaren flyttades jag och mina kollegor till ett nytt kontor i Varberg.
Jag åker tåg och buss och lägger mellan två till tre timmar på pendling varje dag. Det är inte kul och framförallt är det ohållbart på sikt när Emmie ska börja på förskola i början av nästa år. En vanlig dag cyklar jag till stationen 06.20 och kommer hem mellan 17 och 17.30. Och då har jag bara jobbat mina åtta timmar så att jobba över (för att bättra på flexen) känns extra trist. Vill ju hem till min familj. På grund av mina långa dagar hemifrån har jag blivit extra hemmakär. Jag har så få vakna timmar hemma och förutom att vara så mycket som möjligt med Emmie innan hon lägger sig har jag ju annat vardagsfix att hinna med. Plus att man behöver få lite egentid med sambon när hon har somnat. Nuförtiden har vi dessutom ofta mycket husplanering och viktiga val att diskutera på kvällarna. Så min tid hemma är dyrbar tid.
Bild från dagens tågresa från Varberg.
Vissa dagar har jag möjlighet att jobba i Halmstad och det ger så mycket extra tid hemma. Först tar jag en timme sovmorgon och sen är jag ändå hemma tidigare än vanligt. Det är vardagslyx för mig! Mera tid med familjen.
Men nu är det så att jag har fått ett internt vikariat i Halmstad från årsskiftet och kommer då slippa pendla. Tjohoo! Det ska bli fantastiskt skönt och dessutom spännande med den nya tjänsten. Jag blir tjänstledig från mitt nuvarande jobb men hoppas och tror att det löser sig så att jag kan fortsätta i Halmstad efter viket.
Nya tider stundar efter nyår! Emmie ska börja förskola (vart vet vi inte än), sambon börjar jobba, jag börjar nytt jobb och vi flyttar till hus. De senaste åren har varit väldigt innehållsrika och 2015 blir nog inget undantag.