Gripande bok

Mamma tipsade mig om en bok hon nyss läst som heter För då minns jag kärleken. Den handlar om en tjej som reser till Thailand med sin sambo julen 2004 och råkar ut för tsunamin.

Igår kom boken till mig på posten! Mamma hade skickat ner den till mig. Tack snälla mamsen. Började läsa den igår kväll och till och från sprutade tårarna. Det här är ingen bok jag kan läsa på tåget... Väldigt gripande och känslosam. Jag har inte läst klart den än men jag kan ändå rekommendera den.

Missade Oscarsgalan

För första gången på ca 15 år har jag inte sett Oscarsgalan live! Hade förberett genom att ta semester idag, min kompis Catta skulle komma ner från Göteborg och vi skulle ha en riktig uppesittarnatt tillsammans. Som jag har sett framemot detta sedan vi bestämde i höstas. Jag fick motvilligt meddela C att jag nog inte skulle klara av besök då jag mår illa och är orkeslös till och från hela tiden. Så vi ställde in. Men jag hade hela tiden förhoppningen om att jag skulle se galan själv, som jag brukar. Men då jag legat utslagen sen i fredags och knappt kunnat hålla mig från liggande läge insåg jag igår att det inte kommer att gå. Kroppen har ingen ork och jag försökte därför inte ens hålla mig vaken inatt. Det är årets höjdpunkt, inte ens mello-finalen kommer i närheten (och jag gillar verkligen mello) så ni kan tänka er att det känns för jävligt för mig. Visst världen går inte under men jag älskar verkligen att se Oscarsgalan och inget sammandrag kan ersätta upplevelsen att se den live.

När jag slutade mitt jobb i Partille förra sommaren fick jag en hemmagjord Oscar som har en egen plats på vitrinskåpet. Den och min Oscarstavla livar upp i vardagsrummet.

Mindre priskänslig

När man inte mår bra och aptiten är låg får man äta vad man kan. På förmiddagarna är det riktigt jobbigt men på em går det lite lättare. Har insett att jag är betydligt mindre priskänslig nu, handlar vad jag vill ha och vad jag KAN äta utan att bry mig om priset. Idag köpte jag en yoghurt med müsli och en banan på Pressbyrån, kostade 18 + 8 kr. Det är det värt i det här läget, tillgängligheten är det viktigaste. I normala fall skulle jag aldrig ha köpt det, bara om det kniper.

Dessa handtorkare

Vad kallas de egentligen? De där maskinerna som lufttorkar händerna på toaletter. På många ställen finns numera supereffektiva torkare som torkar blöta händer på ett kick. Men jag tycker att de låter fasansfullt mycket! Decibelnivån är ganska hög får man säga. Den ökar dessutom när man rör händerna för att få dem att torka runt om. Undrar om det finns ett maxvärde och i så fall om dessa apparater håller sig under det.

Nån mer än jag som tänkt på detta? Förstår absolut vitsen med dem, hygienvänligt och snabbtorkande men olidligt för öronen.

Rosor till sambo

Min sambo är fantastisk! Han har tagit hand om det mesta här hemma (och mig) när jag har mått dåligt senaste veckorna. Tvätt, handling, matlagning, diskning, städning och allt annat fix. Jag har gjort vad jag kunnat när jag haft tillräckligt med ork och energi men det är ändå bara en bråkdel av vad han har gjort. Förra veckan var det ju Alla Hjärtans Dag och vi hade sen länge bokat bord på en restaurang i Båstad. Tyvärr fick jag boka av det eftersom jag mådde dåligt och inte hade någon direkt aptit. Mådde inte alls bra och hade inte ens ork att köpa något gulligt till sambon.

Idag, på eftermiddagen, har jag känt mig bättre än på länge! Så på vägen hem från jobbet bestämde jag mig för att köpa tre rosor som en sen AHD-present och tack för att han tar så bra hand om mig. Han blev jätteglad! Jag hade t.o.m. ork att åka med och handla idag och lovade sambon att jag skulle laga en rejäl middag ikväll. När vi kom hem bad jag honom sätta sig vid datorn och spela så skulle jag fixa maten. Det blev ugnsstekt falukorv och potatismos, supergott! Det var första gången på fyra veckor som jag lagade riktig middag.

Jag vet att jag inte skrivit ut det i exakta ordalag innan (men jag tror det har framgått ändå) så jag gör det nu; jag är gravid! Är dock inte förbi den "kritiska" vecka 12 än så vi är försiktigt optimistiska. Men vi hoppas såklart att allt ska gå bra och att vi snart kan börja förbereda oss för vårt "nya" liv.

Ny klocka

För några veckor sen gick min gamla klocka sönder. Lämnade in den för att byta batteri men det var inte det som var felet, insåg jag. Jag behöver ha en klocka på armen men jag vet att många nöjer sig med mobilen.

Igår hittade jag den här klockan till bra pris på Ur & Penn så jag slog till. Känns lite vårig och det är ju vad man längtar till nu. 400 spänn får jag säga är billigt!

Drömmer mig bort

Läser på Hannah Graafs blogg att hon är med familjen i Thailand just nu, i totalt åtta veckor! Drömmer mig därför bort och tänker att vi kanske kan åka till Thailand nästa år kanske i fyra veckor eller nåt. Sambon verkar gilla idén. Drömma kostar ju inget och det behöver man extra mycket när man inte mår så bra.

Älskade brorsbarn

Idag kom brorsan och sambon Pernilla ner till Halmstad och hälsade på med sina tre barn Minton, Mindra och Milian. Vi har inte setts sen i april förra året! De bor nämligen i Umeå så vi kan inte ses så ofta. Tanken var att de skulle kommit till Gbg o firat jul men sjukdom ställde till det för dem. Extra efterlängtat var det att få träffa lille Milian som snart är åtta månader. Jag hade inte träffat honom förut alls! Tänk, vad stor kille som faster inte hunnit träffa! Det är svårt när vi syskon är utspridda i landet. Jag i Halmstad, storebror i Umeå och lillebror numera i Stockholm. Samma land men ganska många mil emellan...

Minton gillar sambon skarpt, det går inte att ta miste på. Sambon är lite av en idol tror jag, iaf för stunden. Han tackade honom så mycket för maten för han tyckte inte att jag hade gjort så mycket och han var väldigt impad när han spelade Temple Run. Kul att se att de klickar så bra.

Present från svärmor

Fick idag en jättegullig present av sambons mamma. Hon ville muntra upp mig eftersom hon vet att jag mår dåligt (illa) och har gjort de senaste veckorna. Sjukskriven på halvtid till den 7 mars till att börja med, måtte det lätta snart...

Nedräkning till Åre

Nu närmar sig skidresan med stora steg. Minns inte exakt när vi bokade men några veckor efter det gjorde jag en nedräkningslista och satte på kylen. Kolla in hur många överstrukna veckor det blivit.

Vi blir ett gäng på sju pers som ska åka nattåget upp. Som de "ungdomar" vi är ville vi gärna bo centralt för att ha nära till mycket så vi hittade bra lägenhetsboende i Åre by. Kommer upp på söndag morgon och har köpt liftkort från första dagen så vi kanske sticker ut i backen direkt.

Tänkvärd och gripande dokumentär

Igår kväll såg jag en väldigt bra (och skrämmande) dokumentär på SVT. Den heter Bully och handlar om mobbing. Dokumentären har belönats med flera priser och uppmärksammats stort. Jag hoppas alla som jobbar med barn och ungdomar ser den här filmen. Det högg verkligen tag i mig. Man hoppas såklart att ens egna barn inte råkar ut för mobbning men man vill heller inte att de utsätter någon annan för det. Vet egentligen inte vilket som är värst, att ens barn blir mobbat eller att det mobbar. Fruktansvärt båda delarna.

Att retas eller att bli retad är nog något som de flesta råkat ut för någon gång under sin uppväxt, iaf jag. Men regelrätt mobbing är så mycket värre och det måste vi vuxna se och höra. En gång för flera år sen såg jag flera pojkar tracka en annan pojke på spårvagnen. Det var iaf så jag uppfattade situationen. Jag blev så förbannad och frågade vad "fan de höll på med". De svarade att de bara skojade, såklart. Men de slutade tracka den där killen, åtminstone för stunden. Har ibland funderat på hur det gick för honom.

Jag kan verkligen rekommendera er att se den här dokumentären.
www.svt.se/dox/bully

Husritande

Vi vet ännu inte om vi får någon tomt och det verkar som besked kan dröja eftersom vi står långt ner i tomtkön. I tur och ordning kontaktas man och varje hushåll har 10-14 dgr på sig att svara.

Under tiden skissar vi på vårt drömhus. Eller, snarare, sambon gör det. Han är jätteduktig och har ett speciellt program i 3D. Han ritar inte bara ytterväggar utan även det mesta invändigt i perfekta skalor. Han har tom tagit måtten på en Volvo XC60 som ska kunna få plats i garaget bland mycket annat.

Om vi skulle ha lyckan att få en tomt är det inte nödvändigtvis så här vårt hus kommer att se ut. Det är bara en kul lek med stil och storlek. Vi kommer behöva hjälp från proffs för att få vetskap om viktiga saker såsom placering av olika rum i vissa väderstreck.

Den här skärmdumpen fick jag lov att lägga ut på bloggen för sambon. Exakta skissen vill han inte visa just nu. Under tiden drömmer vi oss vidare.

Balkongsolning

Idag är första dagen i år som jag sitter på balkongen och lapar sol. Det är ett par minusgrader men med hjälp av sol, infravärme och en filt är det himla skönt! Läser vidare i lilla snuskboken också ;) Har genom Facebook märkt att det är fler än jag som precis påbörjat boken. Så jag är absolut inte sist.