Mitt svenssonliv: Förlossningsberättelse

Jag har läst flera förlossningsberättelser och det är väldigt intressant, när man själv fått barn. Senast idag läste jag Elaine Eksvärds och den var kul att läsa! Jag har också skrivit en men inte lika omfattande då jag skrev den i realtid på förlossningen. Den 5 oktober kom vi in till förlossningen och löpande under dagen skrev jag alltså ner vad som hände i min iPhone. Detta är mina ord från dagen då Emmie föddes. Jag har dock bytt ut namnen mot bm och bm-student.

Förlossning 131005
Kom in kl 8.00. Fick ett rum och träffade bm och usk. De tog ctg och urinprov direkt. Allt ok! Bm gjorde även en koll på livmodertappen och tyckte att den kändes ok men sa att läkaren kollar senare och bedömer vidare åtgärd. Vi gick ut i köket och tog lite yoghurt. Sen kom en ul och en öl och de kände båda två på min livmodertapp och bedömde att de skulle ge mig en dos Prostaglandin som man hoppas ska mjuka upp tappen ytterligare. Bm gav mig gelen och satte även en kanyl i armvecket där jag senare ska få dropp. Då och då tar de ctg och det ser bra ut. Jag börjar få lite känningar, typ molande, mensliknande smärta. Bm säger att det kan bero på att de har varit tre personer som på kort tid känt och klämt i mig. I sex timmar ska Pg verka innan läkaren avgör nästa steg. Strax efter två kom nya personalen. Bm-student o bm och presenterade sig.
Vid 15-tiden började jag få mer och mer känningar (förvärkar?) regelbundet. Jag grinar illa men det är hanterbart. Halv fyra kom bm-stud och kände på magen och satte ctg igen. Strax innan fyra tog de hål på hinnan (tre försök, inte så skönt). Bara lite vatten rinner ut men det är hål iaf. Sen sätter de en elektrod på bebisens huvud för att mäta hjärtljuden direkt. Och jag får dosa på magen för att mäta mina sammandragningar. En liten stund senare börjar jag känna jobbiga värkar regelbundet. Jag tvingas jobba med andningen. Det ökar på alltmer och jag ställer mig i duschen, ca halv fem-fem tror jag. Sen kommer bm-stud och hjälper mig ut så att jag får lägga mig och andas lustgas. Snart känner jag att jag behöver mer smärtlindring. Bm-stud höjer lustgasdosen. Strax känner jag att det ändå börjar bli outhärdligt. Efter en stund undersöker både bm-stud och bm mig och konstaterar att jag på en timme gått från 4 cm till 10! Mycket ovanligt att det går så snabbt. Det blir ingen Eda för mig... Nu är det dags att kämpa på riktigt, tror att klockan är typ 18 nu. Jag har jätteont och det är svårt att andas ordentligt. Alla peppar mig, jag svettas och vrider mig. Vet inte vad jag ska ta mig till. Vill veta hur långt det är kvar men får inga svar. Tappar tid och rum på slutet. Sista tiden, kanske 20 min är så fruktansvärt. De är på väg att sätta sugklocka men till sist kommer hon ut av sig själv kl 21.17. Personalen har stannat över och bm-stud är jätteglad att hon fick vara med om födsel. Hon har missat det flera gånger sa hon. Nu ska moderkakan ut och det tar lite tid. Sen ska jag sys men det var helt normalt sa de. Det tog nog en trekvart totalt. Lilltjejen hade bajsat en del i vattnet och det kom på både bm-stud och mig :) Vår dotter skrek när hon kom ut men lugnade ner sig sen och låg och snusade gulligt på mitt bröst.